Statsskulden

Statsskulden växte men blev billigare – kronan ger statsbudgeten oväntad lättnad

Den svenska statsskulden ökade under 2025 med 93 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor, motsvarande 19 procent av BNP. Ökningen beror på att staten gick med underskott för andra året i rad, vilket krävde ytterligare upplåning. Samtidigt sjönk kostnaden för att finansiera skulden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. Den främsta förklaringen till den lägre kostnaden är att den svenska kronan stärktes under året.

Varför spelar utvecklingen roll för statsfinanser och skattebetalare?

Att statsskulden växer innebär att staten behöver låna mer pengar för att täcka skillnaden mellan utgifter och inkomster. Vanligtvis leder en större skuld till högre räntekostnader, vilket på sikt kan påverka statsbudgeten och skapa behov av antingen skattehöjningar eller besparingar. Under 2025 utvecklades situationen dock annorlunda: trots ökad skuld minskade räntekostnaden tydligt.

• Den lägre räntekostnaden innebär att staten för närvarande kan finansiera underskott till en ovanligt låg kostnad. Det minskar risken för att ökade ränteutgifter snabbt ska tränga ut andra utgifter eller kräva skattehöjningar.
• Den starkare kronan har fungerat som en buffert. Eftersom en del av skulden är i utländsk valuta och räntor, påverkar valutakursen hur dyrt det blir för staten att betala räntor och amorteringar. När kronan stärks blir dessa kostnader lägre räknat i svenska kronor.
• Starkt utländskt intresse för svenska statsobligationer har bidragit till att hålla nere upplåningskostnaden, eftersom konkurrensen om att köpa dessa papper kan pressa räntorna.

Vad innebär utvecklingen på kort och lång sikt?

För närvarande har statens ökade skuld inte lett till någon märkbar ökning av räntekostnaderna. Det ger statsbudgeten visst andrum: resurser kan användas till annat än räntor och amorteringar, och behovet av snabba skattehöjningar eller stora besparingar minskar. Samtidigt finns det flera faktorer att vara uppmärksam på:

• Underskotten fortsätter att växa för andra året i rad. Om trenden håller i sig kan skulden fortsätta öka, vilket på sikt gör statsfinanserna mer känsliga för förändringar i ränteläget eller valutakursen.
• Den låga räntekostnaden beror till stor del på valutakursen, vilket är en faktor som kan förändras snabbt. Om kronan försvagas igen kan räntekostnaderna stiga.
• En högre skuld innebär att framtida generationer får bära en större del av kostnaden för dagens underskott, även om finansieringskostnaden just nu är låg.

För den som följer statsfinanserna är det viktigt att notera både den kortsiktiga lättnaden och de långsiktiga riskerna. En fortsatt låg räntekostnad ger utrymme för politiska prioriteringar, men ökande underskott och skuld innebär att läget snabbt kan förändras om förutsättningarna på valutamarknaden eller räntemarknaden svänger.