Statsskulden

Statsskulden växer men kostar mindre: Vad betyder det?

Sveriges statsskuld ökade under 2025 med 93 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor. Samtidigt steg skuldkvoten, det vill säga statsskulden som andel av BNP, från 18 till 19 procent. Denna ökning beror på att staten hade underskott för andra året i rad och därför behövde låna mer för att täcka utgifterna.

Kostnaden för skulden minskar trots ökad upplåning

Samtidigt som skulden växer har kostnaden för att förvalta statsskulden minskat till 13 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procent av BNP. Den främsta förklaringen är att den svenska kronan stärktes under året, vilket minskade kostnaderna för den del av skulden som är exponerad mot andra valutor. Det innebär att räntekostnaden för staten har blivit lägre än tidigare år, trots att skulden ökat.

Stark efterfrågan på svenska statspapper

Riksgälden har ökat utbudet av statsobligationer och emitterade bland annat 2 miljarder euro i juni 2025. Efterfrågan var stark, särskilt bland utländska investerare, vilket gör att Sverige kan låna till relativt låga räntor. Marknaden betraktar svenska statspapper som en trygg investering, vilket bidrar till att hålla räntekostnaderna nere.

Vad betyder utvecklingen för statsfinanser och hushåll?

• Statens räntekostnader är en viktig del av statsbudgeten. När dessa är låga, trots ökad skuld, minskar trycket på statens utgifter.
• En stark krona gynnar statens ekonomi genom att göra utländska lån billigare. Om kronan däremot skulle försvagas kan räntekostnaderna öka.
• Hög efterfrågan på svenska statspapper och låga statliga räntekostnader signalerar stabilitet, vilket kan bidra till ett gynnsamt ränteläge även för andra aktörer på marknaden.
• Att statsskulden fortsätter växa är dock en riskfaktor på sikt, särskilt om räntorna stiger eller valutaläget förändras. Då kan räntekostnaderna öka och påverka statens budgetutrymme.

Att tänka på som skattebetalare eller hushåll

• Fortsatt låga statliga räntekostnader minskar risken för snabba förändringar i statsbudgeten på kort sikt, men utvecklingen av kronan och ränteläget är viktiga faktorer att följa.
• Stabil svensk ekonomi och stark efterfrågan på statspapper är positivt för räntemarknaden, men budgetunderskotten innebär att staten fortsätter att bygga upp skuld. Om ränteläget förändras kan det få konsekvenser för statens ekonomi.
• Låga räntor är inte garanterade på lång sikt, särskilt om de globala finansmarknaderna eller den svenska kronan förändras.

Viktiga osäkerheter att bevaka

• Statens lånekostnader är just nu låga tack vare den starka kronan, men det finns inga garantier för att kronan förblir stark.
• Statsskulden har en större andel som förfaller inom kort tid jämfört med många euroländer, vilket gör Sverige känsligare för snabba ränteförändringar.
• Om underskotten fortsätter och skulden ökar ytterligare kan det på sikt påverka Sveriges kreditvärdighet och räntekostnader.