Statsskulden

Statsskulden växte men räntekostnaden minskade – vad ligger bakom utvecklingen?

Sveriges statsskuld ökade med 93 miljarder kronor under 2025 och uppgick vid årets slut till totalt 1 244 miljarder kronor, motsvarande 19 procent av BNP. Det är andra året i rad som staten går med underskott och behöver låna mer för att täcka skillnaden mellan utgifter och inkomster. Samtidigt sjönk kostnaden för att betala räntor på skulden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. Den främsta orsaken till minskningen är att den svenska kronan stärkts mot andra valutor, vilket har gjort det billigare att betala tillbaka lån i utländsk valuta.

Vad betyder detta för statsfinanser och skattebetalare?

Att statsskulden växer innebär att staten lånar mer för att finansiera sina utgifter. På kort sikt har räntekostnaden minskat, främst tack vare valutaförändringar, vilket ger visst utrymme i statsbudgeten. Det är dock viktigt att komma ihåg att en starkare krona kan vara en tillfällig lättnad – om valutan försvagas kan räntekostnaderna öka igen.

Den ökade skuldkvoten – alltså andelen av BNP som utgörs av statsskuld – visar att statens utgifter överstiger intäkterna. Om detta fortsätter under längre tid kan det påverka statens möjligheter att finansiera verksamhet och investeringar framöver.

Staten lånar mer – men till fortsatt låga räntor

För att finansiera underskottet har Riksgälden ökat utbudet av statsobligationer och emitterat nya lån, bland annat ett valutalån på 2 miljarder euro till en ränta på 2,097 procent. Trots den ökade upplåningen har efterfrågan på svenska statspapper varit stark, både bland svenska och utländska investerare. Det tyder på att marknaden har fortsatt förtroende för Sveriges ekonomi och statens förmåga att betala tillbaka sina lån.

Hur kan hushåll och sparare tolka utvecklingen?

• Staten lånar mer, men just nu är det ovanligt billigt tack vare valutaläget. Det minskar trycket på statsbudgeten på kort sikt.
• En växande statsskuld kan på längre sikt innebära att staten behöver se över sina intäkter och utgifter, vilket kan påverka skatter eller offentliga tjänster framöver.
• Det starka marknadsförtroendet för Sverige gör att staten kan låna till förhållandevis låg ränta, vilket är positivt för statsfinanserna.
• Svenska statsobligationer fortsätter att vara attraktiva även på den internationella marknaden, vilket kan vara intressant för sparare som söker låg risk.

Att hålla i minnet framöver

• Statsskulden (1 244 miljarder kronor) är betydligt större än den årliga räntekostnaden (13 miljarder kronor) – det är två olika mått.
• Den låga räntekostnaden beror till stor del på en starkare krona, vilket kan förändras om valutaläget svänger.
• Så länge statens utgifter överstiger intäkterna kommer skulden att fortsätta öka, vilket kan påverka framtida ekonomiska beslut.