Statsskulden

Statsskulden växer, men lånekostnaden minskar: Vad betyder det för statsfinanser och hushåll?

Sveriges statsskuld har ökat markant under 2025 och början av 2026. Statens underskott landade på cirka 102 miljarder kronor, vilket innebär att staten har behövt låna mer för att täcka utgifterna. Trots den ökade skuldsättningen har staten lyckats låna till oväntat låga räntor på kapitalmarknaden.

Stora lån till låga räntor – vad har hänt?

• Statsskulden har vuxit, drivet av ett budgetunderskott på omkring 102 miljarder kronor.
• I juni 2025 emitterade Riksgälden en treårig obligation på 2 miljarder euro (ca 21,8 miljarder kronor) med en ränta på 2,097 procent.
• Efterfrågan på lånet var mycket hög – 130 investerare deltog och det inkom bud på över 10 miljarder euro.
• Ränteskillnaden mot tyska statsobligationer var endast 21,1 baspunkter, vilket signalerar ett starkt förtroende för svensk ekonomi.
• Detta var Sveriges första euroobligation sedan 2018.

Varför spelar det någon roll?

Att staten kan låna till låga räntor trots stigande skuld är avgörande för statsfinanserna. En låg räntekostnad innebär att mindre av statens pengar behöver gå till att betala ränta på skulden. Det ger större handlingsutrymme i budgeten – pengar kan användas till välfärd, investeringar eller för att undvika skattehöjningar.

Det starka förtroendet från investerare, både internationella institutioner och pensionsfonder, tyder på att Sverige fortfarande uppfattas som ett stabilt och säkert land att låna ut pengar till. Det minskar risken för att snabbt stigande räntekostnader ska belasta statsbudgeten, även om skulden ökar.

Så kan du som skattebetalare och hushåll tänka

• Låga räntekostnader för staten minskar trycket på framtida skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden, även vid stigande skuldnivåer.
• Stark efterfrågan på svenska statspapper innebär att Sverige kan hantera perioder av underskott utan att riskera kraftigt ökade upplåningskostnader.
• Ränteläget för statslån påverkar indirekt räntorna för hushåll och bolån, men sambandet är inte direkt. Om statens upplåningsränta förblir låg kan det bidra till ett mer stabilt ränteläge även för hushåll på sikt.

Det är viktigt att skilja på den totala statsskulden och den genomsnittliga räntan på skulden. Nya lån är billiga, men äldre lån kan ha högre räntor. Dessutom hanteras lån i utländsk valuta, som euro, med derivat för att undvika att valutakursrörelser påverkar statens ekonomi.

Utvecklingen bör ses som en trend: statsskulden ökar, men den direkta kostnaden för varje nyupplånad krona är låg. Om ränteläget skulle förändras snabbt kan dock bilden förändras, så det är värt att följa utvecklingen över tid.