Styrräntan
- Artiklar
- Styrräntan
Riksbankens besked: Styrräntan kvar på 1,75 procent i december
Riksbanken har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid sitt senaste möte. Beskedet innebär fortsatt lugn för hushåll och företag, samtidigt som inflationen visar tecken på stabilisering.
Dagens räntebesked
Vid sitt möte den 18 december 2025 meddelade Riksbanken att styrräntan, även kallad reporäntan, fortsatt ligger på 1,75 procent. Ingen förändring har alltså skett jämfört med den tidigare nivån från november och oktober. Beslutet motiveras av en stabilisering av inflationen på nivåer strax över Riksbankens mål, där KPIF-inflationen i november låg på 2,3 procent. Riksbanken bedömer att den nuvarande räntenivån är tillräcklig för att fortsatt hålla inflationen under kontroll och stödja en balanserad ekonomisk utveckling.
Styrräntan har nu legat still på 1,75 procent i tre månader och inflationen närmar sig Riksbankens mål, vilket ger en stabil grund för hushållens planering.
Så påverkas hushållen
Eftersom styrräntan är oförändrad påverkas räntor på bolån och privatlån marginellt jämfört med föregående månad. Bolåneräntor brukar ligga ungefär 1 procentenhet över styrräntan, vilket innebär att många hushåll nu kan räkna med bolåneräntor på cirka 2,75 procent. Privatlån ligger ofta 2,5 procentenheter över styrräntan, alltså runt 4,25 procent.
- Bolån 1 miljon kr: 2,75 % ger ca 22 917 kr/år eller ca 1 910 kr/månad i räntekostnad.
- Bolån 3 miljoner kr: 2,75 % ger ca 68 750 kr/år eller ca 5 729 kr/månad i räntekostnad.
- Bolån 5 miljoner kr: 2,75 % ger ca 114 583 kr/år eller ca 9 548 kr/månad i räntekostnad.
Då räntan inte förändrats sedan november innebär det ingen skillnad i kronor för hushållens räntekostnader jämfört med föregående månad.
Historik och utveckling
Under 2025 har Riksbanken gradvis sänkt styrräntan från 2,5 procent i början av året till nuvarande 1,75 procent. Mellan januari och maj låg räntan på 2,25–2,5 procent, men från juni inleddes en sänkningstrend. Senaste större justeringen skedde i september, då räntan sänktes från 2 till 1,75 procent. Inflationen har samtidigt rört sig från toppar över 3 procent under sommaren till stabilare nivåer kring 2,3 procent under hösten och vintern.
Framåtblick och prognos
Baserat på de senaste inflationssiffrorna ser Riksbanken ut att ha nått en balanspunkt där styrräntan kan ligga kvar på nuvarande nivå en tid framöver. KPIF-inflationen har under hösten sjunkit mot inflationsmålet, vilket minskar trycket på ytterligare räntehöjningar eller -sänkningar. Om inflationen fortsätter att vara stabil kan hushållen räkna med oförändrade bolåneräntor och en fortsatt lugn utveckling för priser på mat, bränsle och energi. Skulle inflationen ta fart igen finns dock utrymme för Riksbanken att agera.
Vanliga frågor om styrräntan
- Vad är styrräntan?
Styrräntan, även kallad reporäntan, är den ränta som Riksbanken tar ut när den lånar ut pengar till bankerna. Den påverkar i sin tur alla räntor i ekonomin. - Hur påverkar styrräntan bolån?
Bolåneräntor brukar följa styrräntan med ett påslag, ofta omkring 1 procentenhet. En förändring i styrräntan slår därför snabbt igenom på hushållens lånekostnader. - Vad styr Riksbankens beslut om styrräntan?
Riksbanken styr främst efter inflationsmålet, som är 2 procent. Även den ekonomiska utvecklingen och arbetsmarknaden vägs in. - Hur ofta ändras styrräntan?
Riksbanken har normalt fem ordinarie räntemöten per år, men kan vid behov ändra räntan oftare. - Vad är kopplingen mellan styrräntan och inflationen?
Hög inflation brukar leda till högre styrränta, medan låg inflation kan innebära att räntan sänks för att stimulera ekonomin.
Sveriges Statsskuld