Inflationen

Inflationen november 2025: KPIF sjunker till 2,3 procent

KPIF-inflationen uppgick i november 2025 till 2,3 procent, vilket är en tydlig nedgång från 3,1 procent månaden innan. KPI-inflationen är nu ännu lägre, och reporäntan ligger på 1,75 procent efter flera sänkningar under året.

Månadens siffror

I november 2025 noteras KPIF på 2,3 procent, ned från 3,1 procent i oktober. Därmed ligger inflationen fortsatt över Riksbankens mål på 2 procent, men trenden är nedåtgående. KPI-inflationen ligger samtidigt på 0,3 procent, vilket är betydligt lägre än KPIF. KPI påverkas mer av ränteförändringar, vilket förklarar skillnaden mellan måtten just nu.

Vad betyder utfallet?

Den snabba nedgången i inflationen innebär att hushållens köpkraft pressas mindre än tidigare, även om prisnivån fortfarande ökar. För företag minskar trycket att föra över kostnadsökningar på konsumenterna. Att KPIF fortfarande ligger något över målet kan dock innebära viss försiktighet från Riksbanken kring snabba räntesänkningar, men den övergripande trenden är att pristrycket avtar.

Bolåneexempel och privatlån

Med reporäntan på 1,75 procent och ett typiskt bankpåslag på 1 procent hamnar exempelräntan för bolån på cirka 2,75 procent. För ett lån på 1 miljon kronor innebär det en räntekostnad på ungefär 2 292 kronor per månad, för 3 miljoner cirka 6 875 kronor och för 5 miljoner cirka 11 458 kronor per månad (enbart ränta, exklusive amortering). För privatlån är påslaget ofta högre, runt 2,5 procentenheter, vilket ger en total ränta på cirka 4,25 procent. Hushållens totala kostnad påverkas även av amorteringskrav.

Historik och trender

Under 2025 har KPIF-inflationen rört sig mellan 2,2 procent och 3,2 procent, med en topp under sommaren och nu en tydlig nedgång mot slutet av året. KPI har under samma period legat betydligt lägre, delvis på grund av fallande räntor. Reporäntan har sänkts stegvis från 4 procent i början av 2024 till dagens 1,75 procent, vilket speglar den minskade inflationstakten.

Prognos och utsikter

Med KPIF-inflationen nära Riksbankens mål och fortsatt låg KPI ser inflationstrycket ut att minska ytterligare, särskilt om energi- och livsmedelspriser fortsätter vara stabila. Riksbanken kommer att väga in den senaste utvecklingen inför framtida räntebeslut, men den tydliga avmattningen minskar behovet av stram penningpolitik.

Vanliga frågor om inflation

• Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?
  KPI inkluderar effekten av ränteförändringar på hushållens boendekostnader, medan KPIF exkluderar dessa effekter och ger en mer stabil bild av underliggande inflation.
• Varför är KPIF viktigare för Riksbanken?
  KPIF anses bättre spegla det underliggande pristrycket eftersom den inte påverkas direkt av styrräntan, vilket gör den till Riksbankens främsta målvariabel.
• Hur påverkar inflationen bolåneräntor?
  Hög inflation leder ofta till högre styrränta, vilket i sin tur höjer bolåneräntorna. När inflationen faller kan räntorna sänkas.
• Vad driver inflationen i Sverige?
  Inflationen påverkas av faktorer som energipriser, livsmedelskostnader, löneökningar och globala pristrender.
• Hur snabbt kan inflationen återgå till målet?
  Det varierar beroende på ekonomins utveckling, men inflationen kan både stiga och falla snabbt vid kraftiga förändringar i omvärlden.