Statsskulden

Sveriges statsskuld passerar 1 200 miljarder – vad betyder det?

Dagens statsskuld i siffror

Statsskulden uppgår nu till 1 217 095 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 1 217 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 77 miljarder kronor bara den senaste månaden. Statsskulden motsvarar nu 19,04 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).

Statsskuldens andel av BNP ger en bild av hur stor skulden är i förhållande till hela ekonomin. Trots att beloppet är högt i absoluta tal är andelen av BNP historiskt låg jämfört med tidigare decennier.

Drivkrafter och finansiering

Statsskulden påverkas framför allt av statens budgetsaldo – skillnaden mellan inkomster och utgifter. När staten går med underskott behöver den låna pengar, vilket ökar skulden. Upplåningen sker främst genom att Riksgälden ger ut statsobligationer och statsskuldväxlar på finansmarknaden.

Riksgälden ansvarar för att förvalta statsskulden på ett sätt som är långsiktigt hållbart och kostnadseffektivt. Det innebär att man sprider ut lånen över olika löptider och anpassar upplåningen efter rådande marknadsläge.

Räntekostnad och löptid

Statens räntekostnader påverkas direkt av det allmänna ränteläget. När räntorna stiger blir det dyrare för staten att låna, vilket ökar kostnaderna för att hantera skulden. Omvänt kan låga räntor innebära att staten betalar mindre i ränta, trots hög skuld.

Löptiden på statsskulden, alltså hur lång tid det är tills lånen ska betalas tillbaka, är spridd över flera år. Det gör att hela skulden inte behöver refinansieras samtidigt, vilket minskar risken för stora plötsliga kostnadsökningar.

Statsskuldens utveckling – historiska nedslag

• 2025-11-01: 1 217,1 miljarder kr (19,04 % av BNP) – snabb ökning senaste månaden.
• 2020-12-01: 1 280,4 miljarder kr (25,41 % av BNP) – skuldtoppen under pandemin.
• 2015-12-01: 1 403,4 miljarder kr (32,94 % av BNP) – högre andel av BNP trots liknande belopp.
• 2000-12-01: 1 279,2 miljarder kr (53,12 % av BNP) – skulden var över hälften av BNP.
• 1995-12-01: 1 386,2 miljarder kr (72,7 % av BNP) – skuldkrisens kulmen.
• 1975-12-01: 73,5 miljarder kr (21,94 % av BNP) – liknande BNP-andel som idag, men mycket lägre belopp.

Vad betyder det för hushåll och företag?

Statsskulden påverkar i första hand statens ekonomi och därmed handlingsutrymmet för reformer, satsningar och skatter. Om räntekostnaderna stiger kan det bli mindre pengar över till exempelvis välfärd och infrastruktur.

För hushåll och företag kan en högre statsskuld i vissa lägen leda till högre räntor i hela ekonomin, särskilt om marknaden oroas för statens betalningsförmåga. I Sverige är dock statsskulden låg jämfört med många andra länder och statsfinanserna anses stabila.

Utsikter framåt

Statsskulden kan fortsätta öka om statsbudgeten visar underskott, till exempel vid ekonomisk nedgång eller stora investeringar. Om ekonomin växer snabbt, eller om staten får överskott, kan skuldnivån i förhållande till BNP minska även om skulden i kronor ökar. Ränteläget och framtida politiska beslut kommer att spela stor roll för skuldsättningens utveckling.

Vanliga frågor om statsskulden

• Vad är statsskulden?
  Statsskulden är summan av statens samlade lån, alltså hur mycket staten är skyldig till banker, investerare och andra långivare.
• Vem ansvarar för statsskulden?
  Riksgälden ansvarar för att låna upp pengar åt staten och förvalta statsskulden på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.
• Hur påverkar räntan statsskulden?
  När räntorna stiger blir det dyrare för staten att låna pengar, vilket ökar räntekostnaderna för statsskulden.
• Vad betyder statsskuldens andel av BNP?
  Andelen visar hur stor skulden är i förhållande till hela Sveriges ekonomi. En låg andel innebär att skulden är hanterbar.
• Kan privatpersoner köpa statsobligationer?
  Ja, privatpersoner kan köpa statsobligationer via banker och fondkommissionärer som handlar på uppdrag av Riksgälden.