Statsskulden

Sveriges statsskuld ökar – men är fortsatt historiskt låg

Sveriges statsskuld har återigen seglat upp som ett hett samtalsämne när Riksbanken i dag, den 1 juni 2025, presenterade de senaste siffrorna. Statsskulden uppgår nu till 1 171 miljarder kronor, vilket motsvarar 19,57 procent av Sveriges BNP. Trots den senaste tidens ökning ligger skulden fortfarande på en internationellt sett låg nivå – och långt under de nivåer vi sett historiskt.

Statsskulden i backspegeln – från 70 procent till under 20

För att sätta dagens siffror i perspektiv är det värt att blicka bakåt. Under 1990-talskrisen skenade statsskulden iväg och nådde över 70 procent av BNP år 1996. Sedan dess har Sverige, genom målmedveten budgetdisciplin och ekonomisk tillväxt, lyckats pressa ned skuldkvoten till dagens nivåer. Bara för tio år sedan låg statsskulden på över 30 procent av BNP, och så sent som 2018 var siffran 24,76 procent.

Den senaste tidens ökning – från 16,86 procent av BNP sommaren 2023 till dagens 19,57 procent – sticker ändå ut. På bara ett år har statsskulden ökat med över 160 miljarder kronor. Men varför sker denna ökning nu?

Varför ökar statsskulden?

Enligt Riksgälden och Riksbanken beror ökningen på flera faktorer. Efter tre år med budgetöverskott har staten nu underskott, bland annat på grund av dämpade skatteinkomster, ökade utgifter och ett kapitaltillskott till Riksbanken på 40 miljarder kronor. Prognoserna pekar på ett underskott på 84 miljarder kronor 2024 och 50 miljarder kronor 2025.

Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm förklarar i ett pressmeddelande:

Statsfinanserna har utvecklats starkt efter pandemin men nu ser vi en försvagning framför oss, med dämpade skatteinkomster och högre utgifter för staten.

Samtidigt räknar Riksgälden med att den svenska ekonomin växer med 0,5 procent i år och att arbetsmarknaden stärks nästa år, vilket på sikt kan bromsa skulduppgången.

Vad betyder statsskulden för dig?

Statsskulden är mer än bara en siffra för nationalekonomer – den påverkar faktiskt din vardag. När statsskulden ökar, behöver staten låna mer pengar. Det innebär ökade räntekostnader, vilket kan leda till att det finns mindre utrymme för satsningar på exempelvis skola, sjukvård och infrastruktur. Om skulden däremot hålls på en låg nivå, minskar räntebördan och staten får större handlingsfrihet vid kriser.

Samtidigt är en viss statsskuld inte farlig. Tvärtom kan det vara klokt att låna till investeringar som stärker landet på lång sikt, som infrastruktur, utbildning och innovation. Det viktiga är att skulden är hanterbar i förhållande till BNP – och där ligger Sverige i världstoppen.

Internationellt sett – Sverige sticker ut

Jämför vi med andra länder i Europa och världen ligger Sverige tryggt till. Många EU-länder har statsskulder på över 60 procent av BNP, och i vissa fall långt högre än så. Att Sverige nu ligger under 20 procent är ett styrkebesked för svensk ekonomi – även om det gäller att hålla koll på utvecklingen framåt.

Vad händer nu?

Riksgälden har redan aviserat att man ökar utbudet av statsobligationer för att möta det växande lånebehovet. Från och med augusti höjs emissionsvolymen till 4 miljarder kronor per auktion, vilket innebär att staten kommer att låna upp 80 miljarder kronor under 2025. Det är en anpassning till de nya ekonomiska förutsättningarna.

Samtidigt är framtidsutsikterna försiktigt optimistiska. Nästa år väntas svensk BNP-tillväxt ta fart igen, vilket kan bromsa skulduppgången. Och även om statsskulden ökar något de närmaste åren, är nivån fortsatt låg både historiskt och internationellt.

Statsskulden – en balansakt

Avslutningsvis är statsskulden ett resultat av politiska prioriteringar, ekonomiska utmaningar och globala trender. En låg skuld ger trygghet och handlingsutrymme, men det är också viktigt att staten investerar för framtiden. Den svenska modellen har hittills visat sig hållbar – och med fortsatt vaksamhet kan vi hoppas att det förblir så.

Så även om dagens siffra på 1 171 miljarder kronor kan kännas svindlande, är det ett kvitto på att svensk ekonomi står stadigt. Och det är något som påverkar oss alla – i allt från räntor till välfärd och framtida möjligheter.