Snusindustrin: En svensk exportframgång

På kort tid har snusindustrin blivit ett av de mest expansiva svenska exportområdena inom livsmedel- och konsumtion. I centrum står det tobaksfria vita snuset – en produktkategori som vuxit i raketfart, både i Sverige och utomlands. Produkttypen vinner snabbt mark tack vare dess diskreta format och image som ett "renare" alternativ. Exportvolymerna ökar och vitt snus har utvecklats till en svensk exportframgång med global potential.

Från svensk nisch till global trend

Det är den svenska hemmamarknaden som skapat grunden för det vita snusets framgångar utomlands. Här fanns det redan en kultur kring snusanvändning, liksom en önskan att välja bort cigaretter. När det vita snuset lanserades rådde det därför ett ovanligt mottagligt klimat. Särskilt de yngre användarna bidrog till att produkttypen blev trendig, inte minst tack vare de många alternativa smakerna, som till exempel Velo Crispy Peppermint och andra varianter.

Parallellt med detta började efterfrågan på tobaksfria nikotinprodukter öka i andra länder. Rökningen minskade men det saknades bra alternativ. Det gav svenska tillverkare ett försprång. Här hemma hade ju tekniken för produktion av vitt snus redan utvecklats, och exportkunskap fanns på plats, liksom möjlighet till stora tillverkningsvolymer.

Tillväxt trots restriktioner

Det är förbjudet att exportera traditionellt, brunt snus inom EU. Den tobaksfria varianten har dock lyckats ta sig förbi många av de regleringsmässiga hinder som stoppar andra typer av nikotinprodukter. Vitt snus hamnar ofta utanför den existerande lagstiftningen och det har inneburit att det funnits en lucka att utnyttja.

Att produkttypen har status som tobaksfri gör det med andra ord lättare att ta sig in på nya marknader. I exempelvis USA har det vita snuset snabbt tagit stora marknadsandelar. Där finns en växande efterfrågan på tobaksfria nikotinprodukter, och vitt snus har lyckats etablera sig i stora butikskedjor över hela landet.

Samtidigt har Finland – trots en annars strikt hållning till nikotinprodukter – blivit en av de största importörerna. Mellan 2018 och 2023 ökade värdet av svensk export av nikotinpåsar till landet med hela 3700 %, upp till 355 miljoner kronor. Även Norge och Danmark är stabila mottagare, men det är USA som utmärker sig som en nyckelmarknad.

Regleringskaos i EU

Det europeiska regelverket för vitt snus ser olika ut i olika länder och det innebär en del svårigheter för exporten och marknadsföringen. Skillnaderna beror på att produkttypen inte omfattas av samma lagstiftning som traditionellt snus eller cigaretter, och att olika medlemsländer har tolkat statusen olika.

En del länder, som Frankrike och Belgien, har infört totalförbud. Andra länder, däribland Spanien, överväger att införa hårda begränsningar i form av tak på tillåten nikotinhalt och förbud mot vissa smaker. Det skulle innebära att många av produktvarianterna inte kan säljas där.

Den svenska regeringen har försökt påverka utvecklingen inom EU genom att lyfta fram snusets potentiella roll inom skadereduktion. Argumentet är att vitt snus kan fungera som ett mindre skadligt alternativ till cigaretter. Det är dock ett synsätt som inte delas av alla. Användningen bland ungdomar ökar nu i ett flertal länder, och trycket på hårdare regler växer. Det politiska läget har blivit en osäkerhetsfaktor för exporten, med risk för att tillgången till stora marknader kan strypas.

Snuset och samhällsekonomin

Det vita snuset bidrar idag till mer än inhemsk konsumtion – det är en viktig del av den svenska exportekonomin. Intäkterna från försäljningen utomlands har ökat allteftersom användningen har etablerat sig i andra länder. Det har lett till investeringar i produktion, logistik och produktutveckling, och därigenom skapat arbetstillfällen inom flera olika delar av näringslivet. Särskilt på mindre orter med lokal tillverkning har effekten varit positiv.

Samtidigt finns ett växande behov av att diskutera det samhällsansvar som denna industri måste ta på sig. Exporten bidrar till ökad konsumtion utomlands och väcker oro i och med att även yngre målgrupper påverkas. Både politiker och opinionsbildare för diskussioner kring hur balansen mellan ekonomisk nytta och sociala konsekvenser bör se ut – och om nuvarande regleringar är tillräckliga för att hantera de effekter som snusexporten för med sig.

Baksidan: Ökad beroenderisk

Vitt snus marknadsförs ofta som ett mindre skadligt alternativ till cigaretter, och det har gett det en viss legitimitet hos allmänheten. Samtidigt visar undersökningar att produkten lockar många som tidigare inte använt nikotin alls. Det är vanligt att vitt snus är den första kontakten med nikotin – många har varken rökt eller snusat tidigare.

Särskilt tydligt är detta bland ungdomar och kvinnor, två grupper som – vad gäller svenska vanor – inte använt så mycket snus tidigare. I undersökningar syns en markant ökning i användningen bland både högstadie- och gymnasieelever.

Dessutom är alltså könsskillnaderna mindre än för det traditionella, bruna snuset. Sammantaget har detta gett en bredare konsumentbas. Utvecklingen pekar således på att vitt snus inte bara konkurrerar med tobak, utan även lockar nya användare in i nikotinbruk.

Det här väcker frågor kring risken för beroende. Den kemiska sammansättningen i vitt snus är optimerad för att ge ett snabbt nikotinupptag och det innebär att risken ökar för att användarna snabbt blir beroende. Det sätter press på att både reglerare och producenter måste ta ett större ansvar.