Lön operatör

Vad gör en operatör

Gjutare arbetar inom industrin och tillverkar genom gjutning en mängd olika produkter. Produkterna behövs ofta inom andra delar av industrin. Gjuterierna är underleverantörer till en mängd olika industrisektorer såsom fordon, telekom, verkstad, energi, bygg och medicin m fl. Till fordonsindustrin gjuts bland annat motorblock, växellådor och bromskivor. I vårt dagliga liv kommer vi i kontakt med gjutna detaljer i till exempel skalet till bärbara datorer och kameror, motorsågar, symaskiner och vattenkranar.

Arbetsuppgifter
Gjutning innebär att smält metall, till exempel järn, stål eller aluminium får stelna i en form. Det kan vara små detaljer som endast väger något gram, till stora valsar för pappersbruk som kan väga upp mot 100 ton.

Gjutarens arbetsuppgifter är ofta väldigt varierande. Man arbetar växelvis med formtillverkning, kärntillverkning, avgjutning, efterbehandling och kontroll. Arbetet kan variera mellan att vara manuellt på plats ute i produktionen till att mer handla om övervakning från ett kontrollrum.

Produktionen i gjuterierna utvecklas mot att bli mer automatiserad, i synnerhet inom pressgjutning. Det innebär att programmering kan ingå i arbetsuppgifterna för en gjuterioperatör. Tekniken utvecklas snabbt och IT-teknik används alltmer för att möjliggöra förbättrad processtyrning och datorsimulering av gjuteritekniska processer. Detta innebär att gjuterioperatörernas arbete alltmer övergår till att övervaka och styra olika maskiner och robotar.
Arbetsgivarna uppmuntrar ofta till att man roterar mellan olika arbetsuppgifter och vill att den enskilde medarbetaren skall klara så många olika arbetsmoment som möjligt. Ofta arbetar man i lag där man turas om med de olika arbetsuppgifterna. Detaljplanering av arbetet står laget ofta själv för.

Framställning av gjutgods innefattar flera olika operationer. Först tillverkas en modell. Antingen i trä (av en modellsnickare), eller i plast eller metall (av en verktygsmakare). Därefter sker tillverkning av en form och kärntillverkning. De som arbetar med att tillverka formar och de kärnor som används för att skapa hålrum i formen kallas hand- eller maskinformare samt kärnmakare.

När formen är klar sker smältning av metall, oftast används återvunnet skrot. Smältare kallas den person som sköter ugnen som smälter ner skrot och olika legeringsämnen. Sedan sker själva gjutningen. När smältan nått rätt temperatur häller avgjutaren metallen i formen. När metallen stelnat avlägsnas formen och renseriarbetaren tar över det gjutna stycket för att bearbeta det så att det får sin slutliga form. Ofta sker sedan fortsatt bearbetning av gjutgodset, exempelvis borrning, fräsning eller svarvning, målning och kanske montering. Dessa arbeten utförs i ökande omfattning internt hos gjuterierna för att kunna leverera en färdig komponent till kunden.

Det finns två typer av gjutning i permanenta formar. De kallas pressgjutning och kokillgjutning.
Pressgjutning är ofta högt automatiserad där en pressgjutmaskin helt automatiskt samverkar med smältugn, robot och rensningsutrustning. Vid pressgjutning har gjuterioperatören oftast en övervakande roll, och sköter även enklare underhåll och felsökning. Operatören är ofta delaktig i byten av formar som kan göras allt från en gång per dag till en gång per månad. Kokillgjutning sker på ungefär samma sätt som pressgjutning. Skillnaden är att man här fyller på metallen i lugnare takt. Renseriarbetet och fortsatt bearbetning av gjutgodset sker på liknande sätt oavsett typ av gjutning.

Arbetsmiljö
Som gjutare arbetar man inom industrin. Arbetsmiljön kan variera från att arbeta manuellt ute i produktionen och att ha ett mer övervakande arbete från ett kontrollrum. Ofta växlar man mellan olika arbetsuppgifter.