Lön Folkhälsoutvecklare

Vad gör en Folkhälsoutvecklare

Folkhälsoplaneraren arbetar vanligen i landsting och/eller kommuner för att förebygga sjukdom och främja hälsan hos invånarna. Folkhälsoplanerare kan även vara anställda i statliga myndigheter och hos privata företag.

Arbetsuppgifter
Folkhälsa är ett uttryck som används för att beskriva hälsa hos hela befolkningen eller hos grupper som till exempel barn eller personer som har en funktionsnedsättning. En folkhälsoplanerare arbetar med att skapa en god folkhälsa, vilket innebär att så många som möjligt i befolkningen har en bra hälsa, och att skillnaderna mellan olika grupper inte är för stora.

Som folkhälsoplanerare inom kommunen kan man ingå i ett folkhälsoråd som leder arbetet med folkhälsan. I folkhälsoplanerarens arbete kan det ingå att kartlägga och analysera befolkningens hälsa. Analysen man gör är sedan grund till en handlingsplan med åtgärder för hur man ska förbättra folkhälsan. Även inom landstingen har folkhälsoplanerare vanligen till uppgift att analysera befolkningens hälsa. Utifrån resultatet av analysen tar man initiativ till verksamheter, drar upp riktlinjer för och planerar folkhälsoarbetet i länet. Man kan ha ansvar för ett delområde, till exempel kostfrågor, inom arbetet i länet eller fungera som ett stöd till de som arbetar med kommunernas folkhälsoarbete.

Folkhälsoplaneraren arbetar med att starta, samordna och stödja verksamheter och projekt som har en koppling till folkhälsan. Arbetet som folkhälsoplanerare handlar mycket om information, samordning och organisation och man har mycket kontakter med andra som också är en del i arbetet. Oftast är det inte folkhälsoplaneraren utan andra som utför det praktiska arbetet. Det kan till exempel vara sjuksköterskor, dietister, pedagoger, hälsoutvecklare eller idrottspedagoger.

Andra yrkesgrupper som folkhälsoplaneraren kan samverka med är bland annat politiker, förvaltningschefer, skolsköterskor, vårdpersonal, fritidsledare och socialassistenter. Det kan till exempel gälla att arbeta för att befolkningen ska få information om och uppmuntras till bra kost och motion, eller att sprida kunskap om tobak- och alkoholfrågor. Men det kan också handla om att arbeta för demokrati, gemenskap, delaktighet i samhället eller naturens och kulturens inverkan på hälsan. Att samarbeta med förvaltningar och personalgrupper, med intresseorganisationer och föreningar är också nödvändigt för att starta och driva projekt och aktiviteter.

Att sprida information och ge befolkningen kunskap om olika faktorer som påverkar hälsan är en stor del av den folkhälsoplanerares arbete. Ibland föreläser och utbildar man själv, men man anordnar även informationsmöten och utbildningsdagar där olika experter deltar.

Informationen kan till exempel handla om hur man kan förebygga brott, skador eller olycksfall. Inom arbetet med sådana områden kan folkhälsoplaneraren sammarbeta med räddningstjänsten, polisen eller med trafikplanerare. Ett annat exempel är när man som folkhälsoplanerare anordnar studiecirklar eller föreläsningar om föräldraskap för att stödja föräldrar att ge barn och ungdomar en bra uppväxtmiljö. Det förekommer också att man informerar och utbildar på arbetsplatser och i skolor om hur man förebygger och hanterar mobbning, eller att man arbetar för att det ska finnas fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Till exempel sportlovsaktiviteter, och stöd till barn med särskilda behov.

Arbetsplats och arbetstider
Folkhälsoplaneraren arbetar vanligen i landsting och/eller kommuner för att förebygga sjukdom och främja hälsan hos invånarna. Folkhälsoplanerare kan även vara anställda i statliga myndigheter och hos privata företag.

Arbetstiderna för folkhälsoplanerare är vanligtvis kontorstider.

Närliggande arbetsuppgifter och yrkestitlar
Titlar som folkhälsostrateg, folkhälsosamordnare och folkhälsoutvecklare kan förekomma, men då kan också arbetsuppgifterna skilja i viss mån. Mer information om detta finns på Hälsoakademikernas webplats. Hälsopedagoger och folkhälsopedagog arbetar med pedagogiska metoder främst mot individer och grupper.

Lönestatistik baserat på utbildningsnivå

Samtliga sektorer	Statlig sektor	Kommunal sektor	Landstingssektorn	Privat sektor	Privatanställda tjänstemän
43 200 kr	42 400 kr	39 100 kr	45 400 kr	46 000 kr	46 000 kr

Lönestatistik baserat på Sektor